torsdag 18 oktober 2012

Kärleksbrev

Min älskling,

Inatt drömde jag att jag förlorade dig.
Vi var iväg tillsammans, när jag lämnade dig ensam
för en liten stund. När jag insåg mitt misstag och vände
om för att hämta dig - var det försent. Du var inte kvar
på den plats vi sågs sist. Borta...försvunnen...
Någon hade tagit dig ifrån mig.
Jag var förtvivlad och bad om hjälp. Var det ingen
som hade sett er försvinna tillsammans...?


Luften försvann, jag kunde knappt andas mer
av förtvivlan. Du var borta och jag insåg att
vi nog aldrig mer skulle ses.
Plötsligt kände jag mig tom, som en halv
människa där en del av mig saknas.

Jag saknade dig.
Förstod inte hur jag kunde vara så dum
och lämna dig ensam. Varför hade jag inte
tagit med dig, du som annars gärna följer mig
oavsett vart jag går?
Livet kändes inte värt all leva längre, utan dig.
 Det var otroligt tomt.


Plötsligt ringde väckarklockan.

När jag insåg att det hela bara hade varit
en mardröm, var lättnaden enorm.
Nu har jag lärt mig en läxa och kommer aldrig
att släppa taget om dig när vi är iväg.
Vi hör ihop, du och jag.
Vad skulle jag göra utan dig....min kära
Mr. Canon....

Kram

5 kommentarer:

  1. Oj. Det hade inte varit roligt om det varit på riktigt, jösses.
    Agneta kram

    SvaraRadera
  2. Vilken tur att det bara var en dröm så att du kan fortsätta bjuda på vackra bilder! Jag ska gå ut på en promenad nu tänkte jag, tar kanske med mig kameran!

    Kram

    SvaraRadera
  3. Underbar känsla när man inser att inget var på riktigt!
    Skrattar åt Marinas kommentar :)

    SvaraRadera